-

 Under natten till idag började stora vita blaffor singla ned från skyn. Ännu, en sisådär 20h senare har det inte slutat. Det ska pågå ett tag till också så vi får se hur mycket det blir tillsist. Att det är plus gradig i celsius räknat räcker inte för att smälta bort denna massa men den ger ändå en behaglig värme ute. På grund av snön blev det halv snow day för barnen idag, vilket betydde att jag fick hämta upp dem alla tre vid 12 tiden. Det har redan bekräftat att skolan förblir stängd imorgon också. Så imorgon blir det till att ta med dem till gymmet på morgonen, baka brownies från färdigmix, fånga snö med tungan och kolla på film eller spela Wii fit precis som vi brukar göra när vi vill mysa till det. Det kanske faktiskt inte är så konstigt att jag inte suckar tugnt så fort jag ser att snön börjar falla i alla fall. En annan fördel med snön är ju att man kan åka skidor också. Och i helgen ska jag forhoppningsvis, om de nu inte ändras, åka till Pennsylvania för att åka skidor med några vänner. Snön har varit så välkommen så, även jag kanske lät lite butter tidigare i veckan.

sist vi hade snow day kramde tjejerna ihop snö lolliops

Sandra: Hej Anna! Jag har en lite udda fråga, hoppas du har lust att svara på den. Jag planerar att åka som au pair i augusti nån gång och nu är det så här att jag vill ha en systemkamera under min vistelse i USA. Är det billigare att köpa den i USA eller är teknikprylar dyrare där än i Sverige? Har du nån aning om hur mkt den skulle kosta? Tänkte om du kanske såg nån i en affär eller nåt. P.S gillar din blogg!

 Vad kul att du vill åka som au pair Sandra, det tycker jag absolut att du ska göra! Jag har inte varit inne och kikat på så många teknikprylar om jag ska vara ärlig. Men rent generellt så är ju det mest billigare här. Jag köpte t.ex en ipod touch när jag kom hit. 8GB för 200 dollar vilket inte är mer än 1500 svenska kr vilket jag skulle kunna tro är billigare än i Sverige. Sedan är min dator påväg in i pension så jag fundera på att köpa en ny. En dator skulle vara billigare för mig härborta också, bara det att tangentbordet kommer spöka lite, men ej utsatta å, ä och ö. Det jag ville ha sagt med det är att jag tror att det är billigare med all elektronik här och att du därför kanske borde vänta med att köpa en systemkamera tills du är här. Du kan ju klicka in dig på amerikanska webbplatser, best buy exempelvis, för att se priser och jämföra med de svenska.
 Jag hoppas att det löser sig mig kamera för dig och att du kommer iväg till USA!

 Helgen har varit underbar med strålande sol och vårväder. Därför har inte jag haft tid att att sitta vid datorn att blogga. Om denna plats ens förtjänas att kallas blogg vet jag inte heller, så sällan som den uppdateras. Gårdagen var i varje fall helt magiskt. Med en sol som värmde upp satte Mathilda, Denise och jag oss ned på en parkbänk med Starbucks frukost innan bussen in till Manhattan avgick. De polisbilar som passerade saktade ned och blängde så pass mycket att vi funderade på om det är olagligt att fika på en bänk i centrum. 

               

 Väl på Mahattan mötte vi upp en annan svensk au pair från connecticut. Och vart hamnade vi svenska tjejer om inte på HM på fifth avenue. Tillsist tog i oss i krgen och tog en subway downtown. Hamnade mitt i Chinatown där de hade firats för fullt, kanske sent firande av det kinesiska nyåret!? I varje fall låg det konfetti överallt och så såg vi stora färgglada drakar som ringlade sig fram längs gatorna. Väl framme vid Brooklyn bridge tappade vi alla hakan. Vädret hade inte kunnat bli bättre och utsikten var obeskrivlig, känslan likaså. Dessvärre gör de sig inte så bra på bild.

               

               
Bilden är tagen precis i den stund jag hör någon prata svenska, och visst syns det att killarna i bakgrunden är swedes

               

               
Det är kanske inte så konstig att folk på suben frågar om Denise och Connecticut-Hanna är tvillingar

               
                  Ser det inte ut som att något gudomligt bevakar frihetsgudinnan

               

 I Brooklyn möttes vi av en How Sweet it is-skylt samt två tyskar, Justina och Maybritt. Alla var rötta efter promenaden så vi tog oss in på närmsta matställe.

               

 Sedan blev det att ta sig över bron igen. Holy Guacamole vilken syn måste jag få säga. 
               
   Vyn gör sig inte riktigt på en kompaktkameras bild, men tro mig när jag säger att det är magiskt

 Jag ber ursäkt till alla de ivriga, läs mamma, som klickade sig in på bloggen i torsdags för att läsa om det redan nämnda semlabaket. Men den som väntar på något gott kan ju aldrig vänta för länge, eller hur var det nu. Med bullar som aldrig växte på höjden, ett rökfyllt kök och svartbrända bullar tror jag att man kan ha väntat för länge, väntat på att ta ut dem ur ugnen för länge i vilket fall. Och i och med detta försök till bakning ger jag nu upp. Hädanefter blir det bara amerikanska färdigmixer som gäller, för en sådan har jag aldrig lyckats misslyckas med, ännu.
 Brända bullar eller ej, hade jag kämpat hela förmiddagen med dem tyckte Mathilda att vi var tvungna att ge dem en chans. Så vi inhandlade grädde och mandelmassa, vilket vi lyckades hitta på konservburk. Dessvärre vågade ingen av barnen smeta på mandelmassa på de bullar vi skurit av den svarta botten på. Så torra bullar och grädde är nu vad dessa stackars amerikanska barn tror att en svensk semla består av.

              

 Precis hemkommen från min italienskaklass. Av fem schemalagda klasser har tre blivit av, vilket inte känns okej när man betalt så mycket för den. Men någonting säger mig att det kommer bli ändring på det framöver. För idag fick vi sorgligt nog veta att vår lärare råkat ut för en olycka, vad det nu innebar brydde sig ingen om att ta reda på, utan istället jublade alla över att vi fått en ny lärare. Denna lärare kommer själv från italien, född i florens och har ett europeiskt sätt att prata engelska på. Jag fick lära mig mer på de första tio minutrarna av lektionen än vad jag gjort av under tiden med den gamla läraren. Inte har jag bara lärt mig en massa nya italienska adjektiv, verb och böjelser utan jag har även lärt mig att tretton är italienarnas turnummer. Dock får man aldrig sitta tretton personer vid ett middagsbord, det betyder otur. Iställer bjuder man gärna in en man från gatan för att bli fjorton vid bordet och ej drabbas av otur. Att peka med lillfingret och pekfingret samtidigt mot någon, ni vet så där rockigt, betyder att dennes fru vänstrar. Och så vet jag nu hur man ger någon ett "evil eye" det onda ögat.
 Att vår lärare faktiskt var europée var också skönt eftersom att hon visste vart Sverige låg, och gav oss rätt när vi svarade på frågan vart vi kom ifrån. Dessutom talade hon om för klassen att svenskarna var de mest globaliserade landet i världen. Hon började med att ställa frågan vilka som var Sveriges färger. Lyckligtvis var det någon smarting i klassen som drog till med gul och blå, eller i ärlighetens namn var det många som visste det. Vår lärare förklarade att det kom ifrån det gula och blåa IKEA som spritt sig över världen. IKEA är nämligen det första man ser när man landar vid en flygplats, vid London Heathrow, Paris eller Newark, det spelar ingen roll IKEA finns alltid där och lyser upp med sina klara färger. Sedan var hon ju också tvungen att skämta om att svennen som uppfann dynamiten också stiftade ett fredspris. Ironi eller ej, det är kul att ens lärare känner till ens land vilket är mer än vad man kan säga om den föregående.

foto från sweden.se

 Bevismaterial på att vår snögubbe existerar och är välmående. Hans namn, och kön för den delen också, är för tillfället oklart då kan både kallats för "Teenager", "Henry" och "Angelina". Har dock en känsla av att namnen är hämtade från en och samma serie, nämligen Angelina the ballerina.

Jenny: Hallå! Har verkligen fastnat för din blogg efter att ha läst igenom i stort sätt hela idag haha. Jag är bara 16 år så det är ett tag kvar innan jag kan ta mig ut på äventyr, men det skadar väl inte att vara väl förberedd. Jag undrar vad det menas med att ha minst 200 timmar av barnerfarenhet? Har ju mina gissningar men hade varit jätteglad över lite mer utförligt svar. Hade tyckt det varit roligt med ännu fler bilder i bloggen också. Man blir så inspirerad.

 Tack, och vad kul att du gillar bloggen. Jag har börjat köra fast och tappat insperation till bloggen. Att pryda den mer med bilder och mindre text är dock en jättebra idé. Jag ska bara försöka lära mig att ha kameran i beredskap.
 Att ha 200 timmars barnerfarenhet betyder givietvis att man ska ha erfarenhet av att ta hand om barn i minst 200 timmar och det är något som au pair organisationerna ställer som krav för att man ska få ansöka till programmet. Denna erfarenhet kan dock se ut på många olika sätt. Kanske att man har passat mindre syskon eller släktingar. Kanske har man praktiserat på ett dagis eller jobbat som tränare ledare för sport eller fritidsakriviteter. Allt räknas och såklart är det bra att ha så mycket erfarenhet som möjligt. Vissa organisationer godkänner att man tagit hand om släktingars barn, vissa inte. Självklart räknas det, men eventuellt måste man ha 200 timmar utanför släktskapet. Sedan måste det finnas någon som kan skriva under på och bekräfta att du faktiskt har gjort det du påstår dig ha, en såkallad referens. Om man som au pair ska ta hand om barn under två år ska man även ha kvalificerat sig genom att ha 200 timmars erfarenhet av barn under två år sedan innan.
 Jag hoppas att det svaret hjälpte dig. Och det är ju jättepossitivt att du vet om vad det är som gäller redan nu. För nu har du gått om tid att skaffa dig den erfarenhet som krävs och som ökar dina chanser att komma iväg!

americananna

Cassandra: Hej! Funderar på Au Pair i Usa, och har massa frågor som antgligen kommer poppa upp lite då och då i din blogg!

Det här med träning i Usa. Har du tid med det ofta? Vad kostar det? Har man verkligen råd med gymkort?
 Det är svårt att säga hur ens schema och tränings möjligheter kommer se ut så därför kan jag bara tala utefter mina egna erfarenheter. Men givetvis har man tid till att träna om man planerar in det. Själv har jag turen att börja jobba lite senare på förmiddagen och kan därför smita iväg till gymmet på morgonen. Jag går ibland på pass med min värdmamma! Dessutom har jag en ordentlig förmån då min värdfamilj står för mitt gymkort. Därför vet jag inte riktigt vad kostnaden är. Andra au pairer i mitt område betalar ungefär 40 dollar i månaden för sitt gym. Då är det ett gym med pass, styrkesal, pool och bollplaner. Sedan finns det vissa som träna på gym där det endast finns styrkesal/konditionsmaskiner och det är givetvis billigare. Men att träna under sitt au pair år skulle jag rekomenadera. Det ger en energi och hjälper en med att förbränna den amerikanska maten, som alla är måna om. Sedan träffar man kanske också sina vänner på gymmet, eftersom att de flesta au pairer gymmar.

Har du med dig egen dator? :)
 Jag har med min egna dator till USA. Kanske att man eventuellt skulle kunna få använda en familjedator hos den värdfamilj man bor hos, men de saknar givetvis å,ä och ö. Att ha en dator är nästan att måste. Det är ett enkelt sätt att få kontakt med folk i ens nya omgivning samt hålla kontakten med de där hemma.

Får man välja vart i Usa man vill vara Au Pair? Tänk att få vara i Florida eller California ... :D Längtar till sol och värme
 Givetvis får man ha önskemål om vart i USA man vill hamna, men det finns inget som garanterar att man hittar sin drömfamilj där. För det viktigaste är såklart att man klickar med familjen, och inte bara stället. Jag skulle råda dig att vara öppen för förslag. Själv ville jag gärna också åka till Kaliforninen innan jag väl kom iväg. Dock trivs jag väldigt bra här, så nära till the big apple. Jag ångrar inte att jag inte åkte till Kalifornien. Här i New Jersey har vi också långa fina sommrar och så kan det vara mysigt med riktig höst och mysig jul också! 

Vänligen Cassandra

 Jag hoppas att svaren var till någon hjälp och känns dig fri att fråga igen! Så hoppas du kommer iväg som au pair.

Lillen tycker i vilket fall inte att det är för mycket snö för att åka motorcyckel

               
                      Den delvis röda länken ovan är mitt nya armband till samlingen

 Senare på eftermiddagen tog vi bussen in till Manhattan för att möta upp tyska Hannah, hennes bror som fortfarande var på besök samt hennes österrikiska vän Tanja. En middag på Applebees senare var vi som redo för att stöta på kylan. Ett antal grader under noll celcius hade letat sig in bland skyskraporna och skördade förfrysna kroppar på rad. Trots det kläckde vi den briljanta idén att ta oss till central park. Delvis för att vi hade besök från Europa som behövde få se det och delvis för att vissa andra behövde spara pengar. I vilket fall stötte vi på minneslunden för John Lennon innan vi gav upp och letade oss till närmaste subway. Strax därefter satt vi och värmde oss på sista bussen hem till kära Montclair.

               
                                   Imagine all the people, living life in peace