-

 Resan har varit lång men inte värst vidare plågosam, inte rent studiemässigt i varje fall. Det blev tredje gången gillt som gällde. Första gången jag skulle ta mig iväg var det helpunka på bilen. Andra gången kom jag i alla fall iväg. Men väl där saknade jag de rätta papperna, vilket det inte går att säga mer om än en djup suck. På det tredje försöket nådde jag faktiskt hela vägen fram. Att klara själva testet var en bagatell i sig. Frågor i stil med: hur många hörn en stoppskyllt har, samtidigt som man får se en bild av den åttahörniga skylten, kan ju inte vara annat än lätt. Men själva proceduren att ta sig dit var minst sagt komplicerad. Ett par timmars köande utan att det ens fanns tillräckligt mycket folk för att bilda en kö av, är en historia i sig. Själva identifieringen hade fungerat så mycket smidigare om amerikanarna bara skulle ha haft personnr som oss i Svergie. Ett numer och ett tangentklick senare så har man alla uppgifter man behöver. Fast det kan ju tyckas vara lite skrämmande också.