-

 I fredags bjöd IKEA på svenskt julbord, i alla fall till de som var där och betalade för sig. Själv hade jag redan varit där dagen innan och fyllt på mitt egna skafferi med svenska specialiteter. Och som vegetarian längtade jag inte något speciellt efter köttbullar och julskinka. Så istället styrde jag kosan mot Applebees med två tyskar och en austalieniska som sällskap. Ett fullproppat Applebees ledde till att vi hamnade på en mexikansk restaurang istället. God och kryddstark mat föll dock inte alla i smaken. Kyparen och managern var dock förånandsvärt trevliga så klagomål ledde lyckligtvis till fria drinkar. Som bilförare och dessutom under 21 hade inte jag så mycket med saken att göra. Synd dock, eftersom det kräsne matgästen inte var så mycket för ställets drinkspecialare heller. 
 Mätta och belåtna begav vi oss mot biosalongen. Först i kön hamnade vi vilket innebar att vi kunde välja och vraka mellan alla tänkbara platser i salongen. För när man går på bio här i USA får man nämligen ingen förbestämd plats när man köper biljetterna. Det är helt enkelt bara att springa in salongen sätta sig på första bästa plats. Att sätena är betydligt större än de jag är vana med i Sverige kan det också vara värt att skryta om. Så vi hade de bästa förutsättningarna för att njuta av filmen. Filmen visade sig vara vädligt känslosam, vid ett tillfälle kom jag till och med på mig själv med att sitta och skaka. Brothers hette filmen, by the way.